Friday, January 15, 2010

Funderaren
Är i en period just nu då jag funderar mycket, på allt. Har svårt att samla tankarna, svårt att utvärdera dem, svårt att få klarhet och dra slutsatser. De är mest existensiella frågor. Om livet, om varför saker blir som de blir och varför människor är som dom är. Jag undrar vart kärleken människor emellan tagit vägen. Varför vi ska hålla på och hata hela tiden.

Det är vad jag funderar på i alla fall.

2 comments:

Anonymous said...

Where is the love?

Anonymous said...

Min förklaring är våran allt större medvetenhet om våran litenhet i universum. Vi är allt mer distanserade från våran enkla natur. Vi tar in mer media, mer kultur och mer vetenskap. Vi blir inlindade i regler, i information och alternativ. Allt ska göras rätt, planeras rätt osv. De enklare känslorna får inget utrymme. Detta kombinerat med att vi faktiskt blir allt fler på jorden och varje person får allt mindre utrymme och betydelse ger en situation som när man summerar det allt oftare är bråkig. Ändå är det obegripligt hur folk gör allt detta mot sig själva och de omkring sig. Jag dör hellre med en känsla att jag aldrig slutade leta efter den rätta platsen, människorna som passade mig osv. än att leva med vetskapen att jag förstört för människor jag tyckt om för att nå dit.